Jag har verkligen fastnat för den versionen av Jag saknar dig som finns på Under vulkanen. Ulf Lundell är nog den största manliga poeten som någonsin funnits i Sverige, och det säger jag trots att jag är feminist. Jag anser det inte finnas något kvinnohatande hos Lundell, vad alla rökrutefeminister(som min far så fint uttryckte det) än må säga! Den här versen har stulit mitt hjärta:

När jag känner doften av äpplena
på Södermalmstorg
När jag tyngs ner av en börda
pressas av en sorg
som viskar i mitt öra
att jag varken kan eller vill
älska igen, att min kärlek
inte räcker till
Att jag är död för livet
att det är över och förbi
När jag inte hittar nånting
som jag finner nån glädje i
då saknar jag dej