Idag har Leonard spytt en gång. Pappa säger att det är för att han åt för mycket godis igår, men jag är rädd för att han är magsjuk. Tänk om jag smittas så här innan Arvika! Jag försökte dricka lite whiskey eftersom att jag har hört att det gör en immun, men jag kunde inte ens förmå mig att smutta på den vidriga drycken. Jag har i alla fall tagit en lång dusch och en kort promenad. Jag har inte ätit mer än en macka heller, förhoppningsvis slipper jag undan på det viset. Om jag spyr tänker jag lägga mig på rygg och hålla för näsan, för jag dör hellre än att missa Arvika!

Igår kväll var jag för trött för att blogga, så nu tänkte jag skriva ner gårdagen i korthet. Om ni orkar läsa hela förstår ni säkert varför jag var så trött framåt kvällningen! Om ni inte orkar läsa, scrolla ner och kolla på de tre bilderna längst ner i inlägget!

Jag gick upp klockan sju, klockan nio tog jag moppen och hämtade Linnéa. Sedan åkte vi till tågstationen, vi var där en minut innan tåget anlände. Efter en kvart var vi hur som helst i Västerås. Vi började med Myrornas. Jag hade aldrig varit där förut så jag visste inte att det var så fint! Många second hand affärer brukar ju lukta lite mystiskt, men inte här inte. (däremot gick vi senare av en slump in på SOLO, där en tröja kostade 1500, och där inne luktade det skit! = sensmoral)

Vi fick vänta på tåget hem i en och en halv timme, fattigare men lyckligare. Det känns verkligen som att Linnéa och Evelyne har hittat tillbaka till varandra! När vi äntligen var hemma i Enköping hann vi precis gå till cykelstället med tak där moppen stod parkerad när det började hagla. ENORMA hagel...korn? Jag vet inte vad det heter! Hur som helst fick vi alltså stå och vänta i 20-30 minuter medans vädret frisknade till. Sedan åkte vi och tankade, vilket kostade tio kronor mer än för ett år sedan. Suck.

När vi kom hem kom jag plötsligt på att våra småkatter fyllde ett år! Alltså var det pang på med att göra en relativt stor tårta som var borta på max fem minuter. Stitch fick en trevlig kulmage på köpet. Jag önskar bara att Askan och Lucifer vore hemma, som det var nu fick vi bara fira två av fyra underbara katter. Det kändes sorgligt. Men Nisse och framförallt Stitch vet alltid hur de ska pigga upp mig! Kolla bara in Nisses tunga på bilden!

Sedan åkte vi till stallet där Linnéa fick skritta några varv runt banan med Våfflan. Det riktigt ömmar i hjärtat av att se hur lugn och snäll han är! När jag red fick jag till en början bra tölt på honom, men sedan blev det knas så vi höll oss till trav. Galoppen däremot var fantastisk! Lugn och energisk på samma gång var Våfflan när han rundade hörnen hur fint som helst!

Sen åkte vi hem till mig och så småning om skjutsade jag hem Linnéa på moppen. Det var en rolig men extremt ansträngande dag, det tog bara tjugo minuter innan jag somnade trots att jag inte tog stilnoct! I alla fall var himmelen så fin på kvällen att jag var tvungen att fotografera den. Bilderna här under är helt oredigerade.

Inatt drömde jag att jag var i Landsberga och fick rida en ny häst. Den var grå och satte av i tölt så fort man snuddade med skänklarna. Alla andra i gruppen trodde jag var tolv år och hoppade av sina hästar varje gång det gick snabbt för mig, de skulle nämligen "rädda" mig. Så jag retades genom att styra in hästen i en.. bäck... Och sedan var vi i ett datorspel igen. Jag drömmer ofta om datorer nuförtiden, det är rätt skrämmade.

Men usch, nu ska jag dricka en liter kaffe så kanske jag vaknar till.

Idag kom världens bästa Linnéa hem till mig! Jag har färgat hennes hår och fått en massa NVN Nationlåtar av henne. Imorgon ska vi äntligen åka till Västerås och köpa festivalklänningar på Myrornas! Fuck alla dyra designers, billigt är BRA!

Jag bestämde mig för att bada Ulva iallafall och hon blev inte direkt glad. Min söta tjugokilos hund har stänkt ner både badrummet och mina kläder. Sedan fanns det inget hundschampo heller så jag var tvungen att använda Gliss. Jag säger då det, hunden luktade tusen gånger värre med den smörjan i pälsen!

För en halvtimme sedan tog jag min extremt hälsosamma frukost -
kaffe och ciggarett, under funderingarna av vad jag ska göra med den här dagen. Jag hade verkligen sett fram emot en "ledig" dag att spendera hemma, men nu har jag ingen aning om vad jag ska göra. Datorn är för seg idag för att jag ska kunna köra RuneScape, jag tror att det blåser för mycket för att jag ska kunna bada hunden och jag har inget att scrapa om. Jag har ingen lust att spendera ännu en dag med kedjerökning och TVkollande! Alternativet vore såklart att jag fortsatte läsa lite i boken jag håller på med. Började för några dagar sen, så om jag läser klart den kommer nog en rescension att poppa upp här.

Nej men det här håller inte, HERE WE ARE NOW ENTERTAIN US! Det blir väl att packa inför Arvika då... Suck...

Jag har inte varit inne på Kents hemsida på evigheter och har därför missat denna strålande nyhet! Men igår uppdaterade jag mig om bandet inför Arvika och woola! En gratis remix av Vy från ett luftslott! Alla Kentälskare som är lika sega som jag själv när det gäller att ha koll på läget lär ju ladda ner denna partylåt!

Jag kom precis att tänka på en sak. De flesta stora bloggarna skrivs (enligt min erfarenhet) av modelejon. Det är nästan alltid en blondin eller brunett som sitter bakom skärmen och skriver om "dagens outfit". Misstro mig inte nu, jag har absolut inget emot "moderna människor" (i brist på annat uttryck), men jag tycker det är konstigt att ingen verkar vilja läsa om något annat än kläder och kändisar. För ärligt talat; hur intressant är det egentligen att läsa om hur någon söt flicka i slutet av tonåren äter nyttigt och shoppar rätt? Och varför är det så få karlar som får sina femton minuter i rampljuset?

Det jag egentligen vill veta är om någon har något tips på en seriös och INTRESSANT bloggare? Tipsa mig isåfall!

Det finns vissa nackdelar med att ha dreads i håret. Hjälmar. Idag skulle jag och Linnéa ta min moppe till ÖB och bunkra upp med konservburkar och varma koppen inför Arvika, och självklart kunde jag inte ha min ordinarie hjälm! Nödlösningen blev pappas störtsköna gubbhjälm, vilket medförde ännu ett problem. Visir. Hjälmen har inget visir! Eftersom att jag inte hade någon lust att köra med förblindande farttårar fick solglasögon bli nödlösning nummer två. Resultatet? KNAS!

Jag ljuger inte när jag säger att jag sällan blir avundsjuk. Men nu håller mörkret på att kväva mig. Jag är så avundsjuk att jag skrämmer mig själv. Sådana här känslor bör man inte känna, det är fel och jag har ingen rätt att vara avundsjuk på mina egna vänner. Ändå är jag det. Nu ska jag nog kolla på Moulin Rouge, världens bästa film baserad på avund. Visserligen handlar detta mästerverk om avund inför ens älskarinna, och min avund har inget med kärlek att göra. Men ändå. Blä.

Häromdagen försöke jag mig på lite kortmakeri, men det är inte för inte som jag inte sysslat särskilt mycket med detta. Det blir mest kladd och kaka av mina halvhjärtade försök. Nej, jag bör nog hålla mig till fotolayouter.

Nu sitter jag inne på Engströms och önskar att jag hade mer pengar än vad det patetiska studiebidraget erbjuder. Jag blir så upprörd varje gång jag tänker på alla förbaskade bidrag. Vi som studerar måste vara utan pengar hela sommarlovet om vi inte tar ett sommarjobb, men hallå! Ska man inte vara LEDIG och VILA UPP SIG på sommarlovet?! Och är inte sommaren den tid då man som mest behöver pengar?! Eller är det bara mina önskningar som vaknar under denna varma årstid? Världen är så orättvis, och jag är så arg på mig själv för att jag inte kan acceptera det. Dessutom är jag arg över att världen är så fixerad vid pengar. Jag är inte bättre än någon annan, ser jag en fet sedelbunt spritter det i fingrarna på mig, men jag märker det åtminstonde och jag tycker inte om det. Jag avskyr att vara beroende av något så ytligt som pengar.

Jag brukade tro att kärlek och hat var varandras motsatser, vitt och svart, yin och yang, man och kvinna. Men nu har jag tänkt om. Folk säger ofta att man ska vara försiktig med orden "hatar" och "älskar" eftersom att de är så starka. Starka är fel ord. De är explosiva känslotillstånd som skriker och slår inom oss. På ungefär samma sätt. Det finns en person som jag hatar något enormt, och det finns mer än en person som jag älskar lika mycket. Känslorna skiljer sig inte så mycket från varandra. Jag skulle vilja säga att hat är den negativa laddningen som människan behöver för att kunna aktivera den positiva laddningen; kärleken.